Livet är hårt...särskillt med cancer.

Vad gör man när man får veta att man har cancer? Man måste tänka mycket på allt. Tvivel kommer in och alla meningar i ens huvud börjar på *tänk om...*. Tänk om den sprider sig och jag dör, tänk om jag överlever men får ta massa mediciner resten av mitt liv. Det måste vara jobbigt. Men i såna situationer lär man uppskatta livet mer, försöka fixa sina misstag, rensa samvetet. Man vill nog leva livet lite mer effektivt för man vet egentligen aldrig när man dör och hur man dör.

Jag fick veta inteså länge sedan att min faster fick tarmcancer. Läkarna opererade bort så mycket av tarmen de kunde för att cancern inte skulle spridas. Nu har de undersökt cancern och den är spridbar i 3:e stadiet. (av 4). Så det e rätt farligt. Nu ska hon ha värsta strålbehandling och ta massor kemi för att förhindra cancern att sprida.

Jag har inte haft så mycket kontakt medmin faster. Men jag är ändå väldigt ledsen mest för min pappas skull. Det är ju hans syster. Det känns att han inte mår helt bra, men han försöker o inte visa det. Det kommer att bli hårt för honom. Det är hans favorit syster (han har sex systrar). Hon bor i Berlin så vi åker ner dit på lördag o hälsa på. Tyvärr kommr jag att missa Lollos födelsedagsfest, men att stödja någon nära i såna situationer är lite viktigare.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0